God morgon solstråle!

Vanligtvis vaknar jag av min "inte-så-underbara-men-ändå-inte-så-förfärliga-mobilväckarklocka", eller av mig själv. Det är ju inte så konstigt och väldigt vanligt skulle jag gissa. Idag däremot, hemma i mitt gamla barndomsrum i den lilla tysta byn vaknade jag ca 08.30 av en glad skara skolbarn som promenerade förbi på gatan och sjöng för fulla halsar:

" VI GÅ ÖVER DAGGSTÄNKTA BERG, FALLERA! SOM LÅNAT AV SMARAGDERNA SIN FÄRG. FALLERA!....
.

Det är bara här man vaknar av något sådant, och det är antagligen också bara därför jag inte öppnade fönstret och skrek: "HÅLL KÄFTEN!"

Det finns en viss charm med den här lilla byn.

"I'll be fighting for my love-story"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0