Anna Incognito

Det har varit lite tyst här på bloggen i några dagar och nu ska ni få veta varför. Håll i er, det kommer blåsa kraftiga vindar! (Samma inlägg finner ni även på den andra bloggen)

LÖRDAG: På lördagseftermiddagen gästades vi av Helena och Baden – trevligt! Våra första gäster i lägenheten! Det blev gemensam middag som sedan övergick i förfest och till sist en kort utgång. Även Helena och Badens norska vän, som också studerar här i Edinburgh, joinade oss till förfesten.  Efter maten, när det var dags för diskning, upptäckte vi att det var stopp i vasken i köket. Och då menar vi STOPP. Inget kom varken upp eller ner. ”Jahopp, hoppas det har runnit undan till i morgon” tänkte vi och tog på oss partygalsocherna. Kvällen slutade dock ganska tidigt eftersom alla kände sig halvsjuka och risiga.

SÖNDAG: När våra eminenta gäster hade begett sig var det dags att ta tag i diskberget som uppenbarat sig i köket efter gårdagens middag. Stoppet i köket var dock fortfarande ett faktum så det var bara att skyffla in all disk i badrummet, fylla en balja och sätta igång med grovgörat. Det tog tid, det blev blött, det blev svettigt men till slut blev det, tro’t eller ej, rent! När diskningen var undanstökad skulle vi slänga in lite tvätt i tvättmaskinen (som för övrigt är i köket) men upptäckte till vår förvåning att stoppet i vasken även gått upp i tvättmaskinen och den var därför fylld upp till kanten med smutsigt avlopssvatten. Fräsch! Eller inte. Vi ringer då vår hyresvärd Anne och ber henne skicka hit en rörmokare som kan kolla över det hela.

Ca en och en halv timme senare kommer Bob- the plumber. Han kommer in i lägenheten, iförd vardagskläder, utan ett enda verktyg med sig. Han skruvar isär rören under diskhon, tömmer ur lite skit och konstaterar att han måste hämta verktyg. Han försvinner ut och kommer tillbaka ett tag senare med nån konstig mojäng som han för ner i röret och rensar ur det. Mycket bra! Tack för det Bob, hej då och allt är frid och fröjd. I ca 2 sek. Sen kommer han inrusande och hojtar att det är ett ”major problem” då det har blivit en vattenläcka som spridit sig ner till grannarnas lägenheter. När vi tittar ut i trapphuset ser vi att det runnit vatten nerför alla trapporna.  Vi får veta att det är en huvudledning som rostat sönder och brustit och vi måste därför evakueras under tiden det tar att laga det.  Anne kommer och skjutsar oss till en annan lägenhet och alla är nära bristningsgränsen eftersom vi alla mår rätt kass.

Väl framme i den nya lägenheten är vår första uppfattning att den är helt fantastisk och jättefräsch! Anne ger oss 30 pund till mat som kompensation och vi beställer därefter take-out. Efter allt kaos är vi trötta men ändå rätt nöjda så vi bestämmer oss för att avsluta kvällen med några Bert-avsnitt i det så kallade vardagsrummet. Efter ett tag upptäcker vi Europas antagligen största spindel på väggen och då två utav oss lider av spindelfobi så kan ni nog gissa hur det urartar. PANIK!!! Anna A och Sarah får gå på spindeljakt i lägenheten innan vi kan gå och lägga oss. Vi kan som tur är inte hitta några mer monsterspindlar men det är inte tillräckligt säkert för att de andra inte ska gråta sig till sömns i ren förskräckelse.

MÅNDAG: Efter en tuff  kväll dagen innan beger vi oss ändå förväntansfulla till den första dagen i skolan.  När vi kommer dit ser vi att det har blivit en schemaändring på turismarnas lecture/tutorial som skulle vara mellan 13 och 15. Nu ska den istället vara mellan 11 och 12 och mellan 14 och 15.  Något förvirrade och lite smått nervösa undrar vi om vi har missat nåt? Hjälp!  Vi gick ändå dit till klockan 13 och det visade sig att schemaändringen inte skulle börja gälla förrän nästa vecka så vi hade alltså inte missat nåt. Pheew! Turismarna känner sig nöjda med första skoldagen men Emma är inte riktigt lika nöjs då hon råkat hamna på en tutorial med endast skottar. När vi kommer hem från skolan kontaktar vi Anne och hoppas på att få flytta tillbaka till vår lägenhet på kvällen. Efter mycket väntande får vi dock veta att vi inte kan göra det idag så vi måste alltså spendera ännu en natt i spindelnästet (som för övrigt också blivit ett getingnäste då AA hittat massor med getingar i sitt rum, samt 3 stycken krypande i sängen). Vi går tillbaka till vår lägenhet och hämtar lite mat som vi sedan tillagar i reservlägenheten. Kvällen avslutas med filmsession i AA’s säng innan alla somnar.

MÅNDAG NATT:. Vaknar strax innan två på natten av att porttelefonen ringer en gång. Tror att vi har inbillat oss eller att någon bara har ringt fel, men alla blir rädda och vi samlas på ett rum. Sedan ringer det på fler gånger – mer intensivt. Hör sedan att personen kommer in i trapphuset och börjar banka hårt på olika dörrar, tror att han ska sparka in dörren hos någon. Vi blir jätterädda för att han ska komma till oss och bryta sig in. Har panik och ringer 911. De säger att det inte är ett emergency och ger oss ett annat nummer där vi hamnar i telefonkö!Kommer tillslut fram och berättar med panik i rösten vårt ärende. De lovar att skicka någon men då måste vi släppa in dem med hjälp av porttelefonen… Vågar vi?

Vi väntar och väntar och galningen där nere fortsätter sin bärsärkargång och blir mer och mer våldsam och aggressiv. Han skriker till någon som vi tror är hans flickvän att hon ska öppna dörren och att han inte ska skada henne. Snart börjar det ringa på porttelefonen igen, både i vår lägenhet och i andra runt om. Eftersom vi måste svara om polisen kommer så svarar Sarah – men till vår förskräckelse är det inte polisen utan den galne mannen som säger att han bor under oss och bara vill komma in till sin säng och sova. Sarah lägger på. Han fortsätter att ringa och kommer sedan in i trapphuset igen. Han är argare än förut och koncentrerar sig nu på dörren våningen under oss. Han parkar, slår och skriker och vi undrar vart polisen är.

Vi ringer dem igen och en dam svarar att de är på väg. Ca 10 min senare (30 minuter efter att vi ringde första gången) hör vi att någon mer kommer in i trapphuset och galningen lugnar ner sig. De står och samtalar där nere och vi antar att det är polisen som har kommit. Mannen försvinner samtidigt som polisen. De kommer dock aldrig upp till oss och förklarar situationen eller bekräftar att de har tagit hand om infernot. Det blir helt tyst i trapphuset och vi lämnas i skräckslagen ovisshet. Till slut bestämmer vi oss för att ringa tillbaka till könumret och frågar vad som har hänt. En kvinna berättar att polisen träffat på en full man och att han nu är hemma hos sig….  Jaha det kändes ju tryggt?! Som grädde på moset upptäcker Emma mitt i allt detta ännu en gigantisk spindel i vasken. Detta ledda till ännu en extrem panikattack och vi satt uppe i säkert en timma till (totalt 3 timmar) och grät/skakade/skrattade hysteriskt innan vi gick och la oss. Lite sömn fick vi men vi var väldigt glada när det blev ljust igen.

Tycker ni att det låter som en mardröm? Det var det, med undantaget att man inte vaknade när man nöp sig i armen.

• Inflyttade i lägenheten - √
• Storhandling - √
• Vin och pizza inköpt - √
• Vin och pizza uppäten/uppdrucket - √
• Sakerna upplockade på våra rum - √