Anna Incognito

För ett tag sen läste jag om ett uttryck som löd "Order ab chao", vilket ungefär betyder ordning ur kaos. Jaha. Jomen kaos kan man nog kalla det i alla fall, men hur fan det ska bli ordning ur det här det förstår jag inte. Finns inga möjligheter. Ja, jag håller på att packa ner mina grejer i lägenheten alltså, om det nu inte gick fram. Och hur fan har alla de här grejerna fått plats i min lilla lägenhet utan att ha synts förut, det övergår mitt förstånd.

Jag trodde man skulle slippa det där med inventering när man pluggar, men det va tydligen fel. Idag håller jag nämligen på att inventera...wait for it.....MIN LÄGENHET! Jo, du läste rätt. Jag inventerar i min egen lägenhet, och då menar jag inte spritförrådet, utan the whole shebang! Jajjemän. Kul söndagsgöra. Nu undrar du kanske varför jag inventerar i min egen lägenhet och inte på typ ett ICA-lager som kanske vore lite mer normalt, men då kan jag berätta för dig att det är som så att jag ska hyra ut min lägenhet till hösten när jag ska blåsa säckpipa i Skottland.


Alltså inventerar jag vad som ska vara kvar i lägenheten när jag hyr ut den så att jag kan lämna över en kopia till den lycklige själ som får äran att hyra min fantastiska studentlya. Smart va? Jag vet, ibland kan jag knappt tro på det själv!

Nån som har ett bra tips på hur man göra detta smidigast? Jag har ju redan börjat, men skadar aldrig med lite effektivisering!

... efter att ha hållt andan i över en timme tillsammans med en god vän och gänget i Kalle Blomkvist. Vilken kväll vi haft- finfint väder, hemmagjorda enchiladas, snacks, tecknat och sist men inte minst KALLE BLOMKVIST! Men viktigast av allt- Anders Bengtsson som spelas av Totte Steneby, vilken grabb (karl?)! Mmm-mm! Vi var båda lite(?!) småkära i honom när vi var i åldern aktuell för premiären utav filmen. Och vi kan nog erkänna att vi upplevde samma svallande känslor ikväll. Sveriges svar på McGyver- snygg, modig, djärv och påhittig. Allt en tonårsflicka kan önska sig.

... Den nakna pistolen. (Ja, filmen alltså.) Hur ser den egentligen ut, den nakna pistolen? Och är den inte rädd att kulorna ska synas?

Idag är en sån där dag jag bara vill hitta på massa hyss. Ni vet, lägga en pruttkudde på en stol precis innan någon sätter sig på den. Ligga och lura i buskarna med en hundralapp fastknuten i fiskelina. Gömma mig och skrämma första bästa som går förbi. Hälla majonäs i någons tandkrämstub. Jag tror ni fattar.

Men erkänn, det hade vart fantastiskt kul! Man får inte glömma bort att leva lite emellanåt, även om det bara är genom fjantiga småsaker.

Mustasch är för övrigt en utav många saker som roar mig väldigt mycket och är utan tvekan den roligaste ansiktsfrisyren enligt undertecknad. För er som har samma tycke som jag kan jag tipsa om en väldigt bra sida och dessutom bjuda på en helt fantastisk låt. Sidan heter Män Med Mustasch och bjuder på allsköns kulturella påfund. Måste helt enkelt upplevas!

Lite svängigare variant.

 

Enjoy!

Läste ett inlägg förut idag på Spiderchick's blogg, det handlade om felsägningar som barn gör och jag kom genast att tänka på ett barn jag hade när jag jobbade på småbarnsavdelningen på dagis en gång tiden. (Jobbat på dagis? VA?! Nä, det trodde ni inte va?) Jo, det stämmer, jag har jobbat på dagis. I alla fall var det en väldigt söt liten tjej på hela tre år som var nåt otroligt förtjust i fisk. Grejen var bara att hon inte riktigt hade koll på alla konsonanter vid den här åldern så istället för "fisk" blev det "pisk". Till historien hör också att vid måltiderna satt barnen vid tre olika bord, varav det ena bordet stod i ett annat rum som inte var inom synhåll för de andra borden. I detta rum satt alltså denna lilla tjej och, så gott som varje tisdag, gormade för fulla halsar att hon ville minsann ha: "Mera pisk! Mera pisk!" Kan ni tänka er de andra fröknarnas miner?